Patetiska jävlar

Kriminellas revansch i samhället knackade på min dörr.
Sade; "Nimfraud, Nimfraud!"
"Vad vill ni?" fräste jag.
"Hjälp oss Nimfraud! Hjälp oss! Tyck synd om oss. Alla är så dumma mot oss småtjyvar och pack och förlänger våra villkorliga domar så att vi inte kan åka till Thailand och sätta på småtjejer. Det är ju inte vårat eget fel att vi misshandlat, knarkat och betett oss som svin mot allt och alla. Det är samhällets fel, allt är samhällets fel. Och rättssystemets. Hjälp oss, tyck synd om oss"
"Piss off!" skrek jag.
"Nej nej, du måste lyssna! Vi behöver din medömkan"
Jag försökte vara tuff och stänga dörren men det var försent. Jag var redan triggad. Suktade efter förnedring.
De sa; "Du måste hjälpa oss. Vi vill så gärna att vår medlem Nimrod ska få åka till Thailand för sitt socbidrag! Det är en mänsklig rättighet. Nu är han fast här! Vi måste ändra systemet! Hjälpa den stackaren"
"Jag ska se vad jag kan göra..." sa jag med vidgade pupiller och salivfylld mun. Tog äcklat upp påsen som stod i hallen i väntan på att vidarbefordras ut i soprummet. Full av gamla räkskal och dagens skörd från kattlådan.
Med en välriktad sving daskade jag den rakt i ansiktet på missfostren. Påsen öppnades precis i rätt ögonblick och den likluktande röran kletade sig fast överallt på Nimrods gelikar.
Sen tackade jag för mig och drämde igen dörren.


It's a dirty job but someone's gotta do it.